Författare: Michael Mortimer (Daniel Sjölin & Jerker Virdborg)
Titel: Jungfrustenen (Mortimer del 1)
Inläsare: Melinda Kinnaman
ISBN: 9789113054407
Kategori: Deckare
Utgivningsdatum: 2013
Betyg: 8 av 10
Antal sidor: 506
Tid: ca 18 h
En bok som jag verkligen fastnade för, men samtidigt blev lite besviken på. Detta är den första boken i en serie som är på upp till sex delar. Detta visste jag dock inte när jag började att läsa boken vilket gjorde att jag var lite fundersam när jag närmade mig slutet. För denna bok märks att den är den första i en serie. Boken bygger upp händelser och intrigen. Det kanske var det som gjorde mig lite frustrerad för jag ville veta hur det kommer att gå. Men jag får vänta, och det gör jag med stor längtan. Nu lvill jag att de släpper del två så snart som möjligt, för spänning, det finns. Men frustrationen blir stor i slutet när den slutar för man vill ha mer…
Förlagets beskrivning
1769 gör Linnés lärjunge Daniel Solander ett märkligt fynd på Nya Zeeland: en sten med besynnerliga egenskaper som utmanar hans läromästares syn på naturen, och därför göms undan. Stenen går i fyra bitar och under historiens gång hamnar de i händerna på så vitt skilda personer som Niels Bohr, Greta Garbo och Josef Stalin.
Mer än tvåhundra år efter Solanders död får studenten Ida Nordlund ett mystiskt samtal från sin mormor. Ida blir ombedd att ta hand om en ask, men något går fel. Den som ger henne asken dör och snart är hon eftersökt inte bara av polisen, utan också av ett hemligt nätverk av forskare som gör vad som helst för att komma åt den gåtfulla asken.
Ida jagas nu i högsta thrillertempo genom Norrland, in i Finland och slutligen in i Ryssland, mot sin hemlighetsfulla mormor. På vägen har hennes fosterfar Lasse anslutit.
Vad var det för sten Solander hittade? Vad var det Linné lät gömma inuti några flodpärlmusslor? Och varför övergavs Ida av sin mor Eva, som försvann för många år sedan?
Jungfrustenen är första delen i en serie om sex böcker. Med ett berättardriv som saknats i senare tiders svenska litteratur kombinerar Michael Mortimer pojkboksäventyrets berättarlusta med dystopins angelägenhet, agentromanens komplexitet med den muntliga skrönans dråplighet.