Författare: Jan Guillou
Titel: Vendetta
Inläsare: Tomas Bolme
ISBN: 9789164220462
Kategorisering: Deckare
Utgivningsdatum: 1991
Betyg: 7 av 10
Antal sidor: 529 (pocket)
Tid: ca 20 h
Boken handlar om Carl Hamilton och hur han reser ner till Italien för att förhandla med den italienska maffian om två svenskar. Hamilton kommer med en självsäkerhet ner till Italien och tror att han är otagbar, men det visar sig snart att han gjorde en felbedömning, vilket kostar hans medarbetare livet. Detta medför att Hamilton tar lagen i egna händer, rekryterar två medhjälpare och beger sig tillbaka till Sicilien för att ta upp kampen med den lokala maffia ledaren Don Tomaso. Hamilton inplanterar misstro i de lokala maffiabossarnas led och dödar hejvilt, låter den ena tro att det är den andra osv.
Vendetta är den sjätte delen i serien med Carl Hamilton, och hans otroliga äventyr. Man kan nästan inte förstå hur denna man klara sig så bra som han gör, Sveriges egne James Bond & Simon Templar på en och samma gång. Nää, man ska inte vara ironisk. Jag tycker böckerna är intressanta att lyssna på, men om jag ska vara ärlig så tycker jag att det är lite väl mycket våld i böckerna. Det som en del kanske tycker är mycket intressant är den vapen fixering som Jan använder när han beskriver vapnen som de använder. Kanske för att det ska verka mer verklighetstroget men jag tycker det nästan är patetiskt. Förlåt mig Jan, jag vill inte förolämpa ditt intresse, har själv ett vapen intresse, men jag tycker tyvärr att det är för mycket. Handlingen tycker jag är riktigt intressant. Man kan identifiera sig med den beslutsamhet so Carl Hamilton tar sin an uppdraget på eget bevåg, vem skulle inte göra det om man hade Hamiltons kunnande. Beskrivningarna av miljöerna nere i Italien tycker jag är mycket bra, och man får nästan lust att åka till Sicilien enbart för att se om det han skriver verkligen finns och att det ser ut på samma sätt. En sak som jag tyckte var lite irriterande var mina egna tankar när jag lyssnade på boken. I och med att man sett filmen så kunde jag inte låta bli att låta mina tankar vandra tillbaka till filmen och dess skådespelare. Tyvärr så tycker jag inte att Don Tomaso skildras på rätt sätt i filmen, lite väl smal i mitt tycke när man hör boken. Tyvärr så gjordes inte alla Hamilton böckerna till film, vilket jag måste erkänna att det skulle vara intressant att ha dem filmatiserade på samma sätt som vi har Sjöwall/Wahlöös böcker filmatiserade. Däremot ska man nog bara hålla sig till de böcker som handlar om Hamilton, det har blivit lite väl många Beck nu tycker. Men det är en annan historia. Jag måste erkänna att jag med glädje kommer läsa vidare om Hamiltons eskapader när tiden och lusten faller in. Om jag ska erkänna något jag tycker är jobbigt så är det förordet av författaren, det är ju samma förord till alla böckerna. Snälla Jan kunde du inte haft lite olika. Däremot slutordet av författaren är bra mycket bättre och intressantare.
Förlagets beskrivning
Morgonposten på UD i Stockholm innehåller ett vadderat kuvert med ett snyggt avkapat finger. Fingret tillhör en svensk medborgare som maffian på Sicilien kidnappat. Motvilligt åtar sig Carl Hamilton uppdraget att befria de kidnappade. Men han och hans medhjälpare möter en motståndare de aldrig tidigare stött på.
Jan Guillous serie om Carl Hamilton blev omedelbart en stor framgång, som med åren kom att växa till Sveriges största romansuccé genom tiderna.
